About MAX-lab
Accphysics
Nuclear physics
SR research
Lund University
Om MAX-lab
DUO login
User info
Travel to MAX
Beamlines
Machine status
Schedule
Local info
Addresses
Contact persons
Publications
Seminars
Conferences
Education
Links & library
Positions
Search
Last modified: 2011-11-09

General Texts About MAX IV and MAX-lab


MAX IV
     Exterior Graphics
     Photos from the Detector Lab
     Graphics
     Press release 8 May 2012: Pigments
MAX IV Site
     Photos from the MAX IV Site
MAX-lab
      Interior Photos
 
News

2012 Apr 13
MAX IV-upphandling klar för mekanisk tillverkning

2012 Feb 3
MAX-lab 25 år

2012 Jan 30:
Electron beam in the gun!
Elektronstråle i kanonen!

 
News archive
 
General texts
Om MAX IV
Synkrotronljusets historia
Nyttan med synkrotronljus och MAX IV
 
Karin Lilja, Communication Manager
Phone: +46-(0)46-222 44 36
Cell phone: +46-(0)766-32 33 26
E-mail: karin.lilja@maxlab.lu.se
Areas of Research - Examples
 

På svenska om MAX IV

 

1 mening om MAX IV:

MAX IV är en synkrotronljusanläggning i världsklass som nu byggs i Lund.

1 stycke om MAX IV:

MAX IV är en synkrotronljusanläggning som nu byggs i nordöstra Lund. Med synkrotronljus kan man studera hur materien är uppbyggd. Genom MAX IV kommer vi att få ny kunskap och göra upptäckter inom många forskningsområden, exempelvis inom materialvetenskap, medicin och miljöforskning. MAX IV är en unik konstruktion och kommer att vara världsledande när den öppnar för forskning 2015.

1 (dryg) sida om MAX IV:

Att se det osynliga

MAX IV är en synkrotronljusanläggning med världsunik prestanda som nu byggs i Lund. Anläggningen bygger på en kombination av ny teknikteori och den teknikutveckling som skett vid MAX-lab i Lund under flera decennier.

Med synkrotronljus kan man studera hur materien är uppbyggd – något vi inte kan se med blotta ögat, hur bra mikroskop vi än har. På MAX IV öppnar de unika tekniska egenskaperna nya möjligheter. Anläggningens konstruktion gör att olika processer kan studeras med en betydligt högre noggrannhet än vad som tidigare varit möjligt. Forskarna kommer också kunna studera reaktioner med mycket korta tidsförlopp.

I en synkrotronljusanläggning som MAX IV kan forskare från många olika inriktningar göra experiment. Medicinare och biologer kan exempelvis undersöka proteinstrukturer och kanske lägga grunden för en ny typ av läkemedel. Paleontologer och arkeologer kan granska uråldriga material i detalj och genom detta få nya insikter om vårt förflutna. Materialforskare kan utveckla nya material för en framtid som vi i dag bara kan drömma om. Miljövetare, energiforskare, rättsmedicinare, cancerläkare, ingenjörer och många fler kan ha nytta av MAX IV.

För att studera så små partiklar som molekylstrukturer måste vi använda oss av det slags ljus som har kortare våglängd än det som är synligt för våra ögon: ultraviolett ljus och röntgenstrålning.

Ljuset får man genom att "skjuta" elektroner ur en elektronkanon och accelerera upp dem till nästan ljusets hastighet. Med hjälp av magneter styrs dessa energirika elektroner i hög hastighet runt i en lagringsring – den stora "doughnut" som är så typisk för synkrotronljusanläggningar. Elektronerna böjs av i magneterna och förlorar i energi, som då sänds ut i form av ljus. Ljuset leds i vakuum genom strålrör ut till experimentstationerna.

På MAX IV kommer det att finnas två lagringsringar, en stor och en mindre. Den stora ringen kommer att ha en omkrets om 528 meter – att jämföras med Colosseum i Rom vars omkrets är på 527 meter. Fullt utbyggd kommer det att finnas plats för ett trettiotal strålrör.

Genom att varje experimentstation kan utformas efter egenskaperna på det prov som ska undersökas och vad som ska undersökas, kan man vid samma lagringsring genomföra experiment med olika undersökningsmetoder inom många olika forskningsområden samtidigt.

MAX IV kommer att vara den synkrotronljusanläggning som har det allra mest intensiva strålknippet i världen. Det gör det möjligt att fokusera ljusstrålen på en några nanometer stor yta, vilket ger en enormt bra upplösning. För varje experiment kommer man att kunna välja ut exakt de våglängder man vill använda ur ett brett spektrum. Det ger större möjligheter än tidigare att se detaljer i det objekt man vill undersöka.

Elektronerna kan också skickas iväg i en kortpulsanläggning med intensiva ljuspulser som är några tusendels biljondels sekunder långa. Man kan jämföra de korta pulserna med kort slutartid i kameran: mycket snabba förlopp kan registreras.

MAX IV kommer att förberedas för nästa steg: frielektronlasern, som kan vara ett kraftfullt komplement till den anläggning som nu byggs. En frielektronlaser kan ge en kvalitet på ljusstrålen som är en miljard gånger högre än den vid MAX IV:s stora ring. I frielektronlasern kombineras korta pulser med stark ljusintensitet, vilket ger nya forskningsmöjligheter. På detta sätt kan verksamheten vid MAX IV-laboratoriet utökas på ett unikt sätt.

För att ständigt kunna hålla anläggningen igång behövs det energi. MAX IV är dock mycket ekonomiskt konstruerad så att energiåtgången blir en bråkdel av vad en konventionell anläggning skapar. Den överskottsvärme som ändå genereras kommer att återvinnas.

Bygget av MAX IV är igång. Planen är att öppna anläggningen för forskning under 2015. MAX IV finansieras av Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vinnova, Region Skåne, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt flera svenska lärosäten. Marken där MAX IV kommer att ligga ägs av Lunds kommun.

MAX IV är ett nationellt laboratorium med Lunds universitet som värduniversitet. Det står öppet för forskare från hela världen att använda, från både universitetsvärlden och industrin. Uppemot tvåtusen forskare beräknas kunna använda MAX IV när anläggningen är fullt utbyggd, och då kommer ca 250 personer arbeta med driften av den.

MAX IV är en efterföljare till MAX-lab, där synkrotronljusbaserad forskning, acceleratorforskning och forskning med energirika elektroner bedrivits sedan början av 1980-talet.